Ateism och moral

Ett glatt hjärta (själ) verkar som en god medicin, men en sårad (bruten) ande suger märgen ur benen (torkar ut och försvagar hela kroppen).  (Ordspråksboken 17:22)

Det kan faktiskt vara så att ateism inte drivs av en intellektuell oro utan av moralisk oro – i botten ligger viljan att leva som man behagar.  Om det stämmer, kan man dra en slutsats, att tvärtemot vad många tror, är ateism inte i första hand en intellektuell revolt, det är mer en moralisk revolt.

Ateister hävdar inte bara, att Gud är osynlig, men desto mer ser man Gud som stötande. De vill inte anpassa sina önskemål till sanningen… utan snarare; sanningen ska passa deras önskemål, annars får det vara!

Detta kan vi nog alla identifiera oss med. Det är en frestelse även för troende. Vi vill bli frälsta, så länge vi inte blir frälsta från våra synder. Vi är mycket villiga att räddas från en hel rad sociala missförhållanden, från fattigdom till sjukdomar och krig. men rör inte det personliga onda, såsom själviskhet och liderlighet och stolthet.

Vi behöver andlig läkedom, men vi vill inte ta emot det. Som en övervakande förälder står Gud i vår väg. Detta är det ständiga intresset hos ateismen:. den vill göra sig av med ”den stränga mannen med det långa skägget” och istället frigöra oss för nöjen, synd och fördärv. Ateisten försöker bli av med moraliskt omdöme genom att avskaffa domaren.

– Bengt Albertson –


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *